Hur många hingstar löser licens i Sverige?
De senaste åren har det varit ca 230-260 hingstar som har löst licens i Sverige. Antalet betäckta ston har legat någorlunda stabilt runt 1.200 ston om året. Varje år tillkommer ett antal nya hingstar som uppfyller krav för att lösa obegränsad hingstlicens. De senaste åren har det varit 30-60 nya hingstar som har visats varje år och majoriteten har uppfyllt krav om att lösa hingstlicens. Nya hingstar importeras även eller lånas in från andra länder. Det är med andra ord ingen brist på nytillskott på hingstmarknaden. Efter att gränsen på 7,75 togs bort år 2009 kan vi se att förhållandet mellan betäckta ston och hingstar har gått mot att det blir allt färre ston per hingst, vilket i sin tur leder till sämre lönsamhet för samtliga hingstägare samt att med så pass få avkommor varje år tar det för lång tid tills hingstens nedärvningsförmåga visar sig. I det avseendet är det bra att ha i tanken att sedan 30 år tillbaka får inte hingstar något som heter första klass förr än de har minst 15 bedömda avkommor.

Nya regler om hingstlicenser godkändes av Jordbruksverket den 12 mars 2021, där krav på minst 95 i BLUP för bedömda hingstar infördes. Om den genomsnittliga kvaliteten på avkommorna är under genomsnittet i populationen så innebär det också att hingstens sanna avelsvärde ÄR under genomsnittet. Då BLUP är en prognos på hingstens sanna avelsvärde är det inte orimligt att hingstens BLUP total då också hamnar under medel. Med tanke på antalet nya hingstar som tillkommer varje år så är det också viktigt att några faller bort, för att motverka ett ökande antal verksamma hingstar i förhållande till antalet betäckta ston. Efter korrigeringen i BLUP systemet förra veckan var det totalt 17 hingstar som hade licens förra året som föll under 95 gränsen, medelåldern på dessa hingstar är 19 år. Trots detta är det inte osannolikt att antalet hingstar med licens blir högre i år än förra året. De hingstar som inte uppfyller krav för att lösa en obegränsad betäckningslicens kan fortfarande lösa en gårdshingstlicens, det är med andra ord inte förbjudet att betäcka med dem.   

Är vi på väg mot ökad inavel?
Under en period i tiden var avkommorna efter Hrafn frá Holtsmúla i snitt betydligt bättre än efter andra hingstar, vilket innebär att hans avkommor också blev eftertraktade avelsdjur. Samma gällde den välkända Orri frá Þúfu. Det faktum att de bästa och mest eftertraktade avelsdjuren i populationen härstammar ifrån dessa två hingstar i stor utsträckning är inte en slump, de bidrog helt enkelt med egenskaper som var eftertraktade av uppfödarna, i större utsträckning än andra hingstar. Vi vet att ett stort antal hingstar verkade i aveln under samma tidsperiod som dessa två matadorer, men eftersom deras avkommor var inte lika bra och hade inte egenskaper som var lika eftertraktade, så har deras gener också sakta men säkert försvunnit ifrån populationen. Dessa hingstar har inte hjälpt till att bevara den genetiska variationen i rasen. För att undvika en ökning i inavelsgraden i populationen är det med andra ord väldigt viktigt att uppfödarna har tillgång till flera hingstar som lämnar avkommor med egenskaper som blir eftertraktade på sikt, avkommor som är bättre ridhästar än genomsnittet i populationen. Övriga hingstar kommer inte att bidra till den genetiska variationen på sikt och gör därmed inte heller någon nytta när det kommer till att undvika ökning i inavelsgraden i populationen.

Får SIF Avel göra som de gör?
Förra året mottog Länsstyrelsen i Västra Götaland två anmälningar riktade mot SIF Avel. Följande är referat från Länsstyrelsens kontrollrapport, daterad 2021-04-16:

”En anmälan avser att SIF Avel tar ut för höga avgifter för registrering och utfärdande av hästpass för föl där betäckning ej finns registrerad och där hingsten inte löst betäckningslicens.”

”Den andra anmälan avser att SIF Avel från och med 1 januari 2021 infört nya regler för lösande av betäckningslicens för hingst. De nya reglerna innebär att högre krav ställs på hingstarna för att få lösa licens.”

…

”Länsstyrelsen konstaterar att avgifterna i dessa ärenden visserligen är hög, men inte högre än att de kan anses vara motiverade.”

”När det gäller de nya reglerna för lösande av betäckningslicens för hingst, konstaterar Länsstyrelsen att de överensstämmer med den uppdaterade versionen av avelsplanen som godkändes av Jordbruksverket den 12 mars 2021.

”Sammantaget gör Länsstyrelsen bedömningen att inga avvikelser noterats som kräver uppföljning eller fortsatt handläggning.”

Hrímfaxi islandshästförening anordnar kursen Introduktion till islandshäst avel dagarna 9-10 april. Det är avelsdomare Nina Bergholtz som undervisar.

Deltagande på kursen kostar 1.800 kr och fika och lunch är inkluderat. Sista anmälningsdag är 25 mars och betalning ska ha inkommit senast 30 mars till Hrimfaxis bankgiro 5923-0516 eller Swish 1231813138. Märk din betalning med namn och vilken kurs det gäller.
Anmälan sker med sms till Christina Agartsson på 0702235805. Anmälan ska inkludera deltagarens namn, adress, telefonnummer och SIFs medlemsnummer. 

Generellt om BLUP
Ett av de verktyg som uppfödare av islandshästar har tillgång till att använda i sitt avelsarbete är BLUP. Detta är i grund och botten ett verktyg som sammanfattar all tillgänglig information från avelsbedömningar om alla individer i populationen och rangordnar dem utifrån hur mycket man kan förvänta sig att de kan bidra till utvecklingen av rasen. Skalan utgår ifrån 100 som medelvärde och en standardavvikelse (std) är 10 enheter. Populationen fördelas på 6 std med endast ett fåtal individer utanför spannet från 70 till 130. Rekommendationen är att individer som ligger under 100 i BLUP inte används i avel, då det är sannolikt att deras bidrag till utvecklingen av rasen är i negativ riktning, utifrån det officiella avelsmålet. I sammanhanget bör man dock ta hänsyn till säkerheten på prognosen, som skiljer sig från häst till häst. Desto mera information som finns tillgänglig om föräldrar och släktingar (bedömningar), desto säkrare blir prognosen. BLUP säkerhet under 60% bör tolkas som en relativt osäker prognos.

BLUP beräkningarna för islandshästar sker för hela populationen (alla registrerade hästar i alla länder) vilket är unikt i hästvärlden. Det är Bændasamtök Íslands (Lantbrukarnas riksorganisation på Island) som är ansvariga för uträkningar och utvecklingen av metoden. Det är i dag dr. Elsa Albertsdóttir, avelsledare på Island, som är ansvarig för uträkningar och utvecklingen, med stor hjälp och stöd från dr. Thorvaldur Árnason i Sverige som har varit drivande i utvecklingen av BLUP för islandshästar från starten (samt för andra raser, som t.ex. halvblod och travare i Sverige). Tanken med BLUP är i grund och botten att rangordna individerna och med internationell BLUP skapas även möjlighet att jämföra individer mellan länder. Det var flera års förberedande arbete som ledde till att detta blev möjligt år 2004, där de viktigaste stegen var givetvis att alla länder skulle registrera hästarna i samma databas (WorldFengur) och värdera hästarna efter samma bedömningssystem (FEIF).

Korrigerat för systematiska miljöfaktorer
BLUP metoden för att skatta avelsvärden är en oerhört robust metod. BLUP värden återspeglar hästarnas genetiska förmåga i jämförelse med alla andra individer inom populationen, vilket också innebär att vid uträkningarna tar man hänsyn till kända systematiska miljöeffekter som påverkar individernas prestation och korrigerar för dessa, för att göra bedömningsresultaten mera jämförbara mellan individer. Individens ålder och kön har betydelse för hur den presterar; hingstar är systematiskt tidigare i sin utveckling än ston och hästarna presterar systematiskt bättre desto äldre de blir. Eftersom bedömningarna utvecklas år från år och jämförelsegruppen blir allt bättre, så blir också bedömningsåret något som utvecklas systematiskt år från år. Den fjärde miljöeffekten som har hittills korrigerats för är bedömningslandet. När alla länder först började använda samma bedömningssystem, fanns det en systematisk skillnad mellan länderna. Det var i många fall stor skillnad i banor och anläggningar mellan länder, det fanns skillnad i rutiner på avelsbedömningarna mellan länder och rotation av domare mellan länder var bristfällig. Allt detta ledde till en systematisk skillnad mellan länderna som var möjligt att korrigera för vid BLUP beräkningarna.

Bedömningslandet inte längre systematisk miljöfaktor
Av flera anledningar är det inte längre aktuellt att behandla bedömningslandet som en systematisk miljöeffekt och därför kommer det nu att publiceras en uppdaterad BLUP där alla bedömningar har samma vikt, oavsett bedömningsland. Korrigeringen för bedömningsår, kön och ålder kvarstår.  

När BLUP har tidigare korrigerats för bedömningslandet så har det varit genomsnittet i landet som har avgjort, i jämförelse med genomsnittet i andra länder och den skattade genetiska skillnaden på deltagande hästar. Det är med andra ord, något förenklat, hur långt ifrån genomsnittet i landet en individs poäng har legat som har avgjort hur resultatet från bedömningen korrigerades in i BLUP beräkningarna.

Effekten på hästar bedömda i Sverige
Som nämns tidigare i denna artikel så är det huvudsakliga syftet med BLUPen att jämföra hästar och rangordna alla individer inom populationen utifrån hur mycket de kan förväntas bidra till avelsframstegen. Alla islandshästar registrerade i WorldFengur anses tillhöra samma population, oavsett vart de befinner sig eller vart de är bedömda. I den uppdaterade BLUPen som publiceras nu inom några dagar i WorldFengur där landskorrigeringen är borttagen så visar det sig att rangordningen av hästarna justeras endast minimalt när man tittar på hästar som alla är bedömda inom samma land. Däremot blir det en del justeringar i rangordningen när man jämför hästar mellan länder, vilket också innebär att vissa hästar får nu lägre BLUP och andra får högre. Givetvis blir det då också så att hästar som har fått stor landskorrigering tidigare kommer sjunka och högt bedömda hästar som inte har fått någon korrigering tidigare kommer troligtvis få högre BLUP. Störst skillnad blir det när det gäller hingstar som har flera avkommor bedömda i samma land, där vissa hingstar har troligtvis varit överskattade och andra underskattade.

För oss i Sverige så innebär detta sammanfattningsvis att vi kan förvänta oss att hästar som är bedömda i Sverige de senaste åren har varit något överskattade i BLUP i internationell jämförelse. Vi kan förvänta oss att rangordningen av hästar som är bedömda i Sverige kommer förbli i stort sätt oförändrad efter uppdateringen, även om de sjunker i rangordningen internationellt. Vi kan dock även förvänta oss att jämförelsen av hästar bedömda i Sverige jämfört med hästar bedömda i andra länder blir mera realistisk och ger bättre möjlighet för svenska uppfödare att jämföra sina hästar med hästar i andra länder.